Wayalailai Fiji

Den 13 februari insåg vi att vi hade för små ryggsäckar! 23 respektive 27 kg trots att Rene stod vid incheckningen iklädd vandrarkängor och långbyxor i 25 graders värme.

Väl igenom incheckning efter lite förhandling och vita lögner kunde vi sätta oss på planet till Fiji. Tre timmer efter vi landat möter vi Lisa som varit på väg i nästan två dygn. När vi kramar om henne får hon symbolisera en kram till alla våra barn.

Vistelsen på huvudön Nandi blev kortvarig, redan 07.00 nästa morgon blir vi upphämtade för en båtfärd till ön och resortet Waya Lai Lai. Vi möts på stranden av spelande och sjungande värdar och värdinnor. Vi har bokat ett enkelt boende utan toalett men blir placerade i en liten stuga direkt vid stranden med både toalett och dusch, härligt. Från vår altan är det 10 eller 15 meter till det 29 gradiga vattnet. Avståndet beror på om det är hög eller lågvatten !

Våra aktiviteter på NZ har varit ganska intensiva så vi planerade att ta det lugnt och sola på Fiji. Varje morgon vaknar vi upp 07.00 av trummor, frukost 07.00 till 07.30. Med andra ord ingen sovmornar. Efter frukosten första dagen ger sig Lisa och Anders sig av ut på en snorklingssafari för att simma med hajar. Häftigt när man ligger där och snorklar och det kommer en 1,5 lång haj och stryker förbi. Det låter faktiskt farligare än vad det är, för han är van att få mat när det kommer snorklare. Men der är ändå en otrolig upplevelse att vara så nära att vi kan vidröra hajen!

På eftermiddagen hänger vi alla tre på en simövning som går ut på att man skall simma ca 1 km mellan två öar. Härlig träning i det varma vattnet.

Nästa dag ligger Lisa och tar en förmiddagslur (jetleg) medan Rene och jag hyr kajak och ska paddla runt ön. När vi kommer till norra delen så tror vi inte våra ögon. Öarna sammanbinds av en smal sandremsa omgiven av alldeles blått vatten, vita stränder och palmer. Att paddla runt ön var längre än vi trodde, drygt tre timmar. På väg hem fick vi en stor våg i sidan som spolade ur Rene ur kajaken. Jag skrattade vilket jag fick tillbaks senare när hon välte hela vår tvåmanskajak så vi båda låg och badade i havet.

Varje morgon erbjuder man en guidad vandring i bergen 05.00 för att se på soluppgången. Lisa och Anders anmäler sig och står påklädda och klara. Men ingen guide. Vi väntar till strax efter sex sen ger vi upp. 06.30 knackar guiden på och fråga om vi ska gå!! Han hade försovit sig. Men vi var väl inte så pigga på att ge oss iväg så vi kåg kvar och väntade på frukosten. På eftermiddagen hade jag Anders bokat dykning. Tillsammans med en dykguide blir vi avsläppta utanför ett rev som ligger på ca 10 – 15 meters djup. Fantastiska fiskar och koraller. Min guide har med sig en enkel harpun som består av en meter lång järnpinne och ett gummiband. Under vår dyktur skjuter han sex fina matfiskar.

Vi har nu varit på ön i tre nätter och lärt känna en del av dom som arbetar här. Bula = Hej klarar man sig långt med och alla är trevliga och allt är Fijitime. Lisa och Rene var med på en flätningskurs hos kvinnorna i byn där man lärde sig att göra ett armband av palmblad (en Fijiklocka). Vilket är ett armband utan klocka.

Idag fredag var vi med på ett lokalt firande på ön och vår inofficiella värdinna letade fram lokala kläder som vi bar på under ceremonin och lunchen. På väg hem till vår ”hydda” så gick vi genom byn där man just då lagade den gemensamma bylunchen. Eftersom vi var nyfikna och frågade vad de lagade bjöd de oss på två fiskar och sköldpaddskött.

På eftermiddagen var det dags på mitt andra dyk på Fiji. Båt ut på ett helt stilla hav, lugnt som på en liten insjö. Vi dök först ner till ca 12 meter där vi mötte två tvåmeters hajar som strök förbi. Min guide hade med sig fisk i en påse så vi simmade till ett ställe där en Muräna har sitt bo. Efter att ha viftat med lite fisk kom han ut och försökte greppa fisken. Både småfisk och hajar kände lukten av fisk så efter en stund hade vi två hajar och hundratals fiskar runt oss. Hajarna simmade så nära att de strök mot kroppen. En helt otrolig upplevelse. Innan luften tog slut tog vi oss ner till ca 18 meter där två stora torskliknade fiskar hade sitt bo. Även guiden höll sig på behörigt avstånd och jag bakom honom. Hela tiden hade vi sällskap av hajarna. Även de fick fiskmat. Alla dessa stora fiskar är både lockande och skrämmande när man är på besök i deras element.

Vill man bli berusad på Fiji dricker man Cava. Cava är en rot som man torkar och sen mal till ett pulver. Pulvret lägger man i en tygsäck som man sedan kramar i en hink med vatten. Precis som med en tepåse. Därefter serveras det i små skålar till alla som sitter runt Cavahinken. Det är inte gott, men efter att ha druckit mer än tio skålar så blir man berusad. Jag tyckte det räckte med fyra skåla för att prova på.

PS. Idag söndag var det 31 grader i vattnet. Lite för varmt för att vara svalkande!

[wowslider id="18"]