Kvällen den 5 februari kom vi fram till Waitomo. Dit hade vi tagit oss för att kunna ta oss ner i grottor fulla av lysmaskar. När man kommer till en camping sent på kvällen så kan det vara osäkert om man kan få plats. Väl inne i receptionen fick jag ett leende svar att det var fullt och att den andra campingen låg ca två mil åt det håll därifrån vi kom. Efter lite diskuterande skulle vi i alla fall få stå på en gräsmatta, betala samma pris men inte få någon el. Ja det är i alla fall bättre än att åka två mil tillbaks.
Men det blev bättre än så, för den andra receptionisten kom på att hon dubbelbokat precis en sån plats som vi behövde så tillsist stod vi på en jättefin camping med tillgång till både el, grill och pool.
Efter lunch dagen efter checkade vi in till grotturen. Buss som vanligt till någon plats i närheten av det man skall göra. Där bytte vi om till våtdräkt, skyddsbyxor, hjälm och klättersele. Vi skulle nämligen först fira oss ner ca 27 meter till botten av grottmynningen för att sedan vada in i den mörka grottan som totalt är ca 6 km lång. Vi ska dock bara ta oss ett par hundra meter in i grottan där vi klättrar genom hål och vadar i vatten. Hela taket är så fyllt av lysmaskar att om vi skulle stanna en halvtimme och låta ögonen vänja sig vid ljuset skulle vi inte behöva våra lampor. Grottans hela tak lyser som vintergatan och på vägen tillbaks flyter vi fram genom den av lysmaskar upplysta grottan på innerslangar från traktordäck. Okej då var det bara den sista delen kvar, nämligen att ta sig upp igen från grottan. En och en fick vi klättra upp för den skrovliga grottväggen upp till marknivå, hela tiden var vi säkrade med rep från vår klättersele.
[wowslider id="15"]